FRETILIN.Media

2010-2020: DECADE OF PEACE, STABILITY & DEVELOPMENT/DEKADA PAZ, ESTABILIDADE NO DEZENVOLVIMENTU

Media service of the FRETILIN party.
Servisu media partidu FRETILIN nian.

Contacts/contactus:

Deputadu Jose Teixeira
Tel. Mobile: +670 728 7080
Email: fretilin.media@gmail.com

Monday, June 6, 2011

GOVERNU DE FACTO OBSTACULO BA PARLAMENTU NASIONAL BELE FISKALIZA EXEKUSAUN ORSAMENTU ELETRISIDADE




FRETILIN - BANCADA PARLAMENTAR

DEKLARASAUN POLITIKA

6 JUNHU 2011

Husi: Deputadu Aniceto Guterres – Chefe Bancada

GOVERNU DE FACTO OBSTACULO BA PARLAMENTU NASIONAL BELE FISKALIZA EXEKUSAUN ORSAMENTU ELETRISIDADE

Sr. Presidenti Parlamentu Nasional,
Illustres deputadus,
Povo Timor-Leste, Povo Maubere tomak.

Ita hotu iha uma fukun ida nee rona ona dala barak deputados husi partidu hotu halo deklarasoens hodi expressa sira nia preokupasaun kona ba situasaun eletrisidade neebe aat ba bebeik maske osan milloens ba millones nebe aloka tinatinan iha Orsamenty Geral Estadu.

Ita hotu mos hatene ona katak membru governu de facto nain rua neebe responsabiliza ba area ida nee, Ministru Infraestruturas de facto Pedro lay, no secretariu estadu de facto ba Eletrisidade, Bee no Urbanizasaun, Sr Januariu Pereira mai iha ukma fukun ida nee hatudu deit sira nia inkompetensia no nunka hatan ba problemas neebe deputadus sira foti.

Ema barak mak kestiona, tamba sa mak sira iha governu nafatin maske sira hatudu ona momos sira nia inkapasidade hodi kaer sira nia knaar nudar membru governu? Depois de ita hotu hare relatorio neebe Sua Excellensia Sr Primeiru Ministru de facto haruka mai parlamentu nasional iha loron ruanulu resin hitu, fulan Maiu liu ba, maske relatorio nee laos ida neebe parlamentu nasional ezigi atu halo tuir resolusaun neebe aprova iha tinan kotuk, relatoriu nee temik buat barak neebe hatudu momos inkapasidade membru governu de facto rua nee.

Sr Presidenti,
Maluk deputadus no Povo Maubere.

Iha loron sanulu resin sia, fulan Outubru , tinan rihun rua sanulu, Parlamentu Nasional ida nee aprova Resolusaun ida neebe exigi governu de facto atu halau auditoria independente no promenorisada ba gestaun orsamentu EDTL nian, aprovisionamentu no gestaun contrato centrais electika, rede tarsnmissaun energia, no buat seluk.

Resolusaun nee mos ezigi katak governu tenke halo auditoria no relatoriu auditoria tenke entrega ba Parlamentu Nasional molok loron tolunulu resin ida, fulan Marsu, tinan nee.

Ita hotu hanoin ba aporvasaun resolusaun, no katak partidu barak iha uma fukun ida nee mak vota a favor resolusaun. Maibe too ohin loron Parlamentu Nasional seidauk simu relatoriu auditoria.

Ba bancada FRETILIN hahalok ida nee hanesan baibain ona, governu la respeita parlamentu nasional nia pedidu hodi tulun parlamentu atu fisklaiza governu nia exekusaun orsamentu povo nian.

Iha semana kotuk deputadus hotu bele hetan asesu ba relatoriu balun husi Sua Excelensia Sr PM de facto. Iha nia surat ho data loron ruanulu resin hitu, Fulan Maiu liu ba, nia hakerek katak nia haruka mai “relatorius auditados tinan 2009 nian” kona ba EDTL, PNTL, UNTL, CNE no SAMES.

Maibe Sr Presidenti, bainhira ita ba hare ba substansia, liliu EDTL ninian, ita hare katak documentos hirak nee laos “relatorius auditados”, laos relatotius auditoria nian, hanesan PN exigi iha resolusaun iha tinan liu ba.

Companhia Delloites neebe halo relatoriu rasik hakere iha pagina tolu, katak sira nia relatoriu ho data loron hitu, fulan Abril tinan nee:

“Servisu neebe ami halo nee hanesan deit akonselhamento no laos (hau repete fali LAOS) auditoria ka servisu ruma seluk neebe se se deit bele fiar hanesan auditoria tuir Normas Auditorias Australia nian. Nunee, ami la tatoli buat ida, no la hakerek opiniaun ruma ka hato’o konklusaun ruma neebe se se deit bele fiar metin katak ida nee hanesan auditoria tuir normas neebe refere.”

Nee dehan saida? Nee dehan klaramente katak parlamentu nasional nia resolusaun neebe husu governu de facto halau adutoria “independente no promenorisada” la realisa, ka seidauk realisa. Se seidauk realisa, entaun relatoriu atrasaod tebes tamba tenke entrega iha loron tolunulu resin ida, fulan Marsu liu ba. Maibe informasaun neebe bancada FRETILIN hetan mak relatoriu mak nee deit. Entaun relatoriu nee la hatan ba resolusaun parlamentu nasional nian.

Ba bancada FRETILIN ida nee exmplu ida tan kona ba oinsa governu de facto ida nee la respeita parlamentu nia knaar dunar orgaun fiskalizador ba sira kona ba povo nia osan. Hatudu dala ida tan executivu nia intensaun hadau poder parlamentu nian hodi fisklizador.

Agora bancada FRETILIN no povo barak hakarak hein mak ida nee. Ita nudar orgaun soberania atu hatan oinsa ba governu de facto nia impedimentu ba parlamentu nasional labele hetan relatoriu auditoria tuir PN nia resolusaun his loron sanulu resin sia, fulan Outubru liu ba? Oinsa parlamentu nasional atu hatan ba obstaculo ba ita nia knaar nudar orgaun fiskalizador ba governu ba executivo.

Sr. Presidenti,
Maluk deputadus no Povo Maubere.

Iha relatoriu rasik, it abele hare katak Parlamentu Nasional la iha importansia ba prosesu halo relatoriu. Iha pagina tolu relatoriu Delloitte hakerek nunee:

“Relatoriu ida atu informa governu RDTL deit no governu RDTL deit mak bele usa relatoriu ida nee.” 
“Relatoriu ida nee la iha finalidade ba ema seluk bele usa no sira labele usa ida nee.”

Depois, nia temi confidensialidade: “relatoriu ida nee no informasaun iha nia conteudo confidencial tebesno labele usa no divulga ba ema seluk sem ami nia autorizasaun molok usa.”

Sr. Presidenti, tuir bancada FRETILIN nia hare, la iha buat ida kona ba exekusaun povo nia osan neebe parlamentu nasional la iha sdireitu atu hetan hodi bele fiskaliza governu. Nee sinal ida la diak katak governu bele halo contrato ho conpanhia auditoria hodi taka informasaun nudar confidencial ba sira no governu deit fali. Nee inaceitavle.

Ba bancada FRETILIN situasaun ida nee preokupante tamba parlamentu nasional mak iha direitu tomak, no parlamentu nasional mak solicita governu de facto atu halau auditoria ba EDTL no eletrisidade, maibe confidencialidade taka dala ba PN fali. Tamba sa mak governu de facto liliu ministeriu finansas halo contrato ho restrisoens hirak nee bainhira foti auditor halau auditoria no la esklarese didiak termus resolusaun PN nian?

Ida nee mak realidade PN nee nia existensia ho governu de facto ida. Taka dalan bebeik ba ita nia tentative atu fiskaliza sira nia hahalok liu husi impedimentu ba informasaun neebe PN exigi.

Sr. Presidenti,
Maluk deputadus, Povo Maubere.

Maske governu de facto taka dalan ba auditoria ida neebe klean no detalhadu, hanesan aprovado iha resolusaun PN nian iha fulan Outubru liu ba, relatoriu neebe entrega hatudu ona katak iha problemas graves ho gestaun sector eletrisidade neebe kona dala ida tan membrus governu de facto nain rua, liliu Ministru de facto Infraestruturas, no Secretariu estadu de factu Eletrisidade.

Iha buat barak iha relatoriu neebe ita labele tatoli hotu iha deklarasaun politika ida nee, maibe, iha assutnus barak neebe Delloittes rsaik dehan urgente tebes no presiza hola medidas lalais.

Bancada FRETILIN hodi deklarasaun ida nee halo rekerimentu Parlamentu Nasional halau debate urgencia kona ba relatoriu husi Delloitte neebe entrega mai ami, ho presensa governu nian. Aban bancada FRETILIn sei tatoli pontos balun neebe mosu iha relatoriu akonselhamento neebe refere, no neebe hatudu katak sector eletrisidade iha situasaun grave, no sei bele sai grave liu tan bainhira centrais foun rua no rede nasional hahu halau, se sira hahu halau molok tinan rihun rua sanulu resin rua.

Hanesan temi iha relatoriu neebe refere, construsaun rede foun no centrais foun la halu ho planeamentu ka coordenasaun diak no iha possibilidade bot ida katak sistema sei monu se autoridades la hola asaun urgente kona ba assuntus balun neebe halo la los too ohin loron.

Obrigado Sr. Presidenti ba tempo.

No comments:

Post a Comment